Dagarna går så fort och jag har tillfälligt varit nere i en djup svacka. Den här veckan har jag inte tränat ett enda pass. Och jag har inte varit sjuk. Men med vikten går det bra. Nu ligger jag runt 83 kilo och det betyder att jag med lite tur och ett skohorn ska ligga på 82 vid nästa hälsokoll som infaller 6 maj.

Det innebär också att jag passerat ytterligare ett delmål vad gäller vikten - under 85 kilo. Under 80 innan midsommar är fortfarande fullt möjligt! :0)

När jag kommit dit så väger jag mindre än min man och det har aldrig hänt förr. Fantastiskt! Och jag tycker inte han är det minsta stor - men själv känner jag mig typ som jag alltid gjort. Skillnaden, rent känslomässigt eller hur jag ska säga, är inte så stor, trots att jag ser att jag vuxit ur i princip hela garderoben.

På måndag har jag ambitionen att både träna ett pass på Itrim och se till att köpa joggingskor.

Ha det fint i vårvädret! <3

Oj, vilken outnyttjad bloggplats. Det har gått flera veckor sedan jag skrev sist och för varje dag blir det svårare att ta sig för. Vad ska jag skriva? Vem bryr sig? Tänker jag och låter fler dagar passera. Nå, nu är det i alla fall dags för en uppdatering.

...

Risken är antagligen stor att när någon med en viktblogg slutar uppdatera så är det på väg utför. Nå, på den punkten kan jag lugna eventuella läsare. Det går riktigt bra. Det går långsamt neråt, men åtminstone nedåt. Sist jag vägde mig hos Itrim stod vågen på 85, 1 kilo och i veckan har jag på min hemmavåg varit nere på 84,2. Så lite har jag inte vägt på evigheternas evighet och det är fantastiskt!

Jag klarade mars-utmaningen att träna 15 pass på Itrim. Med ytterligare två träningspass utanför Itrim under mars månad så blev det alltså 17 pass på 31 dagar. Det är nästan overkligt. Jag har aldrig varit vältränad, sällan ägnat mig åt någon träningsform utöver promenader och nu har jag alltså klarat 17 pass på en månad. Jag är otroligt stolt över det!

Utan Itrim och ett fantastiskt stöd i min omgivning skulle det inte ha gått, men ändå är det jag som faktiskt genomför det.

...

Jag har lagt in en extra hälsoträff den 6 maj och tills dess ska jag ha gått ner till 82,1 kilo, det vill säga 3 kilo på sex veckor. Det känns rimligt. Och sedan vill jag ta ytterligare 3 kilo fram till midsommar. Då skulle jag väga under 80 kilo. Overkligt, men jag tror att det går!

Och sen är nästa delmål efter det 74 kilo. Då skulle jag vara normalviktig. Än mer overkligt, men definitvt inte omöjligt. Och sen har jag ett slutmål på 71 kilo. För jag tänker att jag vill ha en liten marginal som jag naturligt kan pendla inom. Och då vill jag att det är inom ramen för "normalvikt".

...

Jag var på ett läkarbesök för någon vecka sedan och min husläkare konstaterade att jag gått ner mycket i vikt. Jag hade inte sagt något till henne utan det var hon som såg det. Då visade jag henne min sorgligt hängande mage, och då sa hon att det kunde ordnas med plastikkirurgi. Min förhoppning är att jag när jag nått min målvikt kan få en sådan operation. Det skulle betyda oerhört mycket.

...

Men allt går förstås inte som på räls. Igår hade vi gäster och jag hade köpt billigt smågodis i mängd till barnen...och visst torskade jag på det. :0( Nå, nu har jag bestämt med en kompis att om jag torskar på samma sätt igen så får det konsekvenser - en timme på crosstrainern kostar det att hitta på såna påhitt. Det tycker jag låter himla bra. Förhoppningsvis avstår jag nästa gång, eller så får jag ta konsekvenserna. Det gäller att försöka hitta lösningar på problemen! :0)